Tålamodskrävande råtta
Den här lilla Charlie har verkligen trollat fram ett tålamod som jag inte visste att jag hade! Speciellt på våra skogspromenader, då har jag ständigt en SKÄLLANDE liten råtta i kopplet (och även om jag KOKAR inombords så har jag blivit expert på att låtsas som ingenting). Här i stan så är det åtminstone mest bara hundar (och bilar) som det skälls på, så jag förstår inte varför ALLT blir så farligt i skogen? Nu har det till och med gått så långt att husse vägrar åka ut i skogen med honom så numera är det jag som har hand om alla långa promenader. Vi har ju knatat och gått med honom i alla möjliga miljöer i hopp om att han ska vänja sig eller att det ska "växa bort", men jag börjar ju inse att det inte gör det, så nu blir det istället träna, träna och träna!!!!! Klicker och massor av godis är numera med så fort vi går utanför dörren! Jag har ju tänkt ut hur jag ska träna honom och påbörjat lite, men jag ska prata med klickerinstruktören på kursen ikväll och se om hon har några tips om det hela!! Kanske någon som läser haft samma problem? Alla tips mottages tacksamt=)
